Kris sägs ju vara en drivkraft för innovation. Men hur mycket nytt har kommuner egentligen tänkt och gjort när världen lamslagits av coronaviruset? Vems idéer och lösningar har testats och vilka förändringar blir bestående?

I ett forskningsprojekt tillsammans med Kommunforskning i Västsverige på Göteborgs Universitet dokumenterar och analyserar vi hur västsvenska kommuner arbetat under pandemins inledande månader. Projektets syfte är att fånga en ögonblicksbild av kommuners insatser under pandemins inledande månader. Projektet påbörjades i mars och pågår fram till december 2020. Arbetet ska redovisas i form av en rapport.

Redan nu ser vi att många kommuner har lärt fort och att goda idéer fått snabb spridning. Innovationshöjden är kanske inte så hög, men krisen verkar helt klart ha påskyndat förändringsprocesser och trender som redan pågick före viruset. Som att ställa om sättet vi transporterar oss i våra städer, ta till oss digitaliseringens möjligheter och semestra mer på hemmaplan. Även nya sätt att leda och organisera kommunernas arbete har testats under pandemin. När medarbetar arbetar hemma blir begrepp som tillitsbaserat ledarskap omsatt i praktisk handling och när kontor står tomma väcks tankar om vad det är för arbetsplats som medarbetarna ska komma tillbaka till efter pandemin. Att gå upp i stabsläge sätter dessutom ljuset på brister i ordinarie styrning och ledning. Och när den man finns till för kämpar för att överleva och det inte finns tid för gränsdragningar, blir det lättare att arbeta tvärs stuprör och bryta professionella mönster och gamla indelningar.